Hästdagbok
27/1-12
Blev en tur till stallet med Ellinor för att hälsa på min kanske blivande medryttarhäst, Isak.
Ellinor visade mig runt i stallet, visade vad han skulle ha för mat, vart han stod osv.
Vi mockade och gjorde iordning mat och hö innan vi tog in hästarna (Isak och Freyja) för att göra dom klara för en promenad. Ellinor red och jag promenerade med Isak, vi var ute i ca 20 min.
28/1-12
Provred Isak idag för hans ägare Annica som ville se hur och om vi passade ihop.
Red i hagen och testade lite olika gångarter i båda varven, jätte härlig häst!
Annica tyckte att jag och Isak passade bra ihop som vi kom överrens om att jag skulle ha honom två dagar i veckan, torsdagar och fredagar.
Sedan red jag och Ellinor ut tillsammans på en 45 minuters skrittrunda i skogen - jättemysigt!
Känns bra att ha kommit igång med ridandet igen, 3,5 år är en rätt lång tid utan häst men lik förbannat fanns alla mina kunskaper kvar - jag som trodde att jag skulle ha glömt allt, iaf varit lite skev på vissa delar.
Jätte glad!
Första bilden på oss två!
Bild lånad av Annica!
Blev en tur till stallet med Ellinor för att hälsa på min kanske blivande medryttarhäst, Isak.
Ellinor visade mig runt i stallet, visade vad han skulle ha för mat, vart han stod osv.
Vi mockade och gjorde iordning mat och hö innan vi tog in hästarna (Isak och Freyja) för att göra dom klara för en promenad. Ellinor red och jag promenerade med Isak, vi var ute i ca 20 min.
28/1-12
Provred Isak idag för hans ägare Annica som ville se hur och om vi passade ihop.
Red i hagen och testade lite olika gångarter i båda varven, jätte härlig häst!
Annica tyckte att jag och Isak passade bra ihop som vi kom överrens om att jag skulle ha honom två dagar i veckan, torsdagar och fredagar.
Sedan red jag och Ellinor ut tillsammans på en 45 minuters skrittrunda i skogen - jättemysigt!
Känns bra att ha kommit igång med ridandet igen, 3,5 år är en rätt lång tid utan häst men lik förbannat fanns alla mina kunskaper kvar - jag som trodde att jag skulle ha glömt allt, iaf varit lite skev på vissa delar.
Jätte glad!
Första bilden på oss två!
Bild lånad av Annica!
still alive
Hej igen älskade blogg, var ett tag sen sist men för att berätta varför så har jag en dålig ursäkt - jag har inte orkat för har haft så mycket annat för mig.
Inte träffat Alex sen den 12/1
Varit med Jossan och Ellinor, ska provrida en islänning imorgon - blir kanske medryttare!
Håller mig aktiv så jag slipper sakna Alexander för det får mig ändå att bara må dåligt, det är liksom inte värt det.
Nej men vill bara uppdatera och säga att jag lever.
må så gott. pöss
Inte träffat Alex sen den 12/1
Varit med Jossan och Ellinor, ska provrida en islänning imorgon - blir kanske medryttare!
Håller mig aktiv så jag slipper sakna Alexander för det får mig ändå att bara må dåligt, det är liksom inte värt det.
Nej men vill bara uppdatera och säga att jag lever.
må så gott. pöss
Jag vet inte hur jag ska vara...
eller hur jag ska bete mig.
Ena sekunden är du sådär som du alltid varit, längtat tills vi ska träffas, pratat på ett sexigt sätt
andra sekunden blir du torr och seriös, har inget "dirtytalk" kvar, vet inte om du vill träffa mig längre osv.
Hur ska jag prata med dig? Hur ska jag vara när vi ses? Hur ska jag veta?
Skulle vara underbart om du kunde berätta för mig exakt hur du vill ha det, om du vill ses, om du vill försöka igen, om du bara vill vara min vän - SÅ ATT JAG VET, för detta gör mig så förvirrad!
För jag vet inte hur jag ska vara. Om jag ska vara lugn och bete mig som din vän, eller om jag ska vara vild och vågad och prata sådär kinky som vi gjort ett bra tag. HUR? Snälla säg hur allt ska vara?!
Jag gillade dig när du var den du var den äkta killen, nu känner jag dig knappt
Ena sekunden är du sådär som du alltid varit, längtat tills vi ska träffas, pratat på ett sexigt sätt
andra sekunden blir du torr och seriös, har inget "dirtytalk" kvar, vet inte om du vill träffa mig längre osv.
Hur ska jag prata med dig? Hur ska jag vara när vi ses? Hur ska jag veta?
Skulle vara underbart om du kunde berätta för mig exakt hur du vill ha det, om du vill ses, om du vill försöka igen, om du bara vill vara min vän - SÅ ATT JAG VET, för detta gör mig så förvirrad!
För jag vet inte hur jag ska vara. Om jag ska vara lugn och bete mig som din vän, eller om jag ska vara vild och vågad och prata sådär kinky som vi gjort ett bra tag. HUR? Snälla säg hur allt ska vara?!
Jag gillade dig när du var den du var den äkta killen, nu känner jag dig knappt
Kom och hjälp mig..
Vad mer ska man göra när man känner att alla sina vänner bara försvinner? När det känns som att alla bara försöker glömma bort en? När allt man hör nästan bara är skitsnack och ljug?
Jag syftar mycket på Alex. Jag vill få bort honom ur mitt huvud men det går inte. Visst går det för en kortare stund, men på längre sikt är han alltid där, oavsett vad jag vill.
Jag drömmer om honom, att han träffar nya tjejer, jag tänker på honom, jag stalkar honom och jag önskar bara att han hörde av sig.
Men det enda han gör är att festa. Lördag, onsdag, fredag, lördag - 4 gånger på en vecka. Jag är orolig för honom.
Jag behöver någon att ringa, men den enda jag vill ringa vill inte prata med mig, tror jag i varje fall inte.
Allt sårar mig just nu, jag behöver prata om mina problem med någon men jag vågar inte ta det med vem som helst. fan fan fan!
Ledsen, förvirrad och opeppad är ord som passar bra just nu. FAN KOM OCH HJÄLP MIG!
Jag syftar mycket på Alex. Jag vill få bort honom ur mitt huvud men det går inte. Visst går det för en kortare stund, men på längre sikt är han alltid där, oavsett vad jag vill.
Jag drömmer om honom, att han träffar nya tjejer, jag tänker på honom, jag stalkar honom och jag önskar bara att han hörde av sig.
Men det enda han gör är att festa. Lördag, onsdag, fredag, lördag - 4 gånger på en vecka. Jag är orolig för honom.
Jag behöver någon att ringa, men den enda jag vill ringa vill inte prata med mig, tror jag i varje fall inte.
Allt sårar mig just nu, jag behöver prata om mina problem med någon men jag vågar inte ta det med vem som helst. fan fan fan!
Ledsen, förvirrad och opeppad är ord som passar bra just nu. FAN KOM OCH HJÄLP MIG!
Vad gör man?
Mår knas.
Enda sedan Alex lämnade mig har allt blivit upp och ner.
Jag försöker göra allt för att det inte ska göra så ont, men saknaden gör så att hela min kropp värker.
Jag försöker träna ut allt det som gör ont men det räcker bara några timmar sen kommer tankarna tillbaka, jag vill inte gråta!
Ibland vill jag bara lägga mig ner och dö, må dåligt. Jag vill ha någon att prata med, men ingen lyssnar förutom han - men med Alex går det inte att prata om just det här för det är ju liksom slut.
5 månader har snart gått och han vet fortfarande inte hur han vill göra.
På ett sätt känns det bra - att jag liksom vet att han dels vill ha mig men ändå inte, att det är delade känslor där.
Skulle jag bara få en chans skulle jag göra allt för att det skulle bli bra genom att sluta vara så himla orolig, känslig och nervös - men jag vet inte om jag får den chansen igen. Jag sumpade den bara för att jag var så rädd, rädd att mista honom (vilket jag sedan gjorde..)
Hade han inte betytt världen för mig hade jag glömt honom för länge sen, men nu har det liksom gått 5 månader och jag älskar honom lika mycket som jag gjorde när jag träffade honom. Kanske ska man bara sluta ses, låta honom tänka över vad han vill och kanske sakna mig, för nu när vi träffas så ofta blir det liksom inte speciellt - han hinner inte sakna mig och jag dör eftersom att jag inte får reda på hur det är han vill ha det.
Only time will tell.
Tänker försvinna ett tag, fan att jag inte har egen bil och mycket pengar på kontot för i sånna fall hade jag åkt upp till norrland och varit med släkten ett tag, renat sinnet lite och försökt må bra.
Men hur som helst, jag kommer nog inte få vara med alex på ett tag eftersom att det är äckelveckan nästa vecka och då är det aldrig kul att vara med mig, inte enligt honom (verkar inte som det iaf)
Så två veckor, sen kanske han vet.
Förlåt för att jag är så dålig
Enda sedan Alex lämnade mig har allt blivit upp och ner.
Jag försöker göra allt för att det inte ska göra så ont, men saknaden gör så att hela min kropp värker.
Jag försöker träna ut allt det som gör ont men det räcker bara några timmar sen kommer tankarna tillbaka, jag vill inte gråta!
Ibland vill jag bara lägga mig ner och dö, må dåligt. Jag vill ha någon att prata med, men ingen lyssnar förutom han - men med Alex går det inte att prata om just det här för det är ju liksom slut.
5 månader har snart gått och han vet fortfarande inte hur han vill göra.
På ett sätt känns det bra - att jag liksom vet att han dels vill ha mig men ändå inte, att det är delade känslor där.
Skulle jag bara få en chans skulle jag göra allt för att det skulle bli bra genom att sluta vara så himla orolig, känslig och nervös - men jag vet inte om jag får den chansen igen. Jag sumpade den bara för att jag var så rädd, rädd att mista honom (vilket jag sedan gjorde..)
Hade han inte betytt världen för mig hade jag glömt honom för länge sen, men nu har det liksom gått 5 månader och jag älskar honom lika mycket som jag gjorde när jag träffade honom. Kanske ska man bara sluta ses, låta honom tänka över vad han vill och kanske sakna mig, för nu när vi träffas så ofta blir det liksom inte speciellt - han hinner inte sakna mig och jag dör eftersom att jag inte får reda på hur det är han vill ha det.
Only time will tell.
Tänker försvinna ett tag, fan att jag inte har egen bil och mycket pengar på kontot för i sånna fall hade jag åkt upp till norrland och varit med släkten ett tag, renat sinnet lite och försökt må bra.
Men hur som helst, jag kommer nog inte få vara med alex på ett tag eftersom att det är äckelveckan nästa vecka och då är det aldrig kul att vara med mig, inte enligt honom (verkar inte som det iaf)
Så två veckor, sen kanske han vet.
Förlåt för att jag är så dålig
