Mardröm
Jag vet inte alls hur jag mår längre. Igår tog hela mitt liv slut!
Alex valde att lämna mig för gott. Nu har jag ingen att tröstas av, ingen att krama om och säga "jag älskar dig" till, ingen att ringa på nätterna innan jag ska sova, ingen att åka till när allt känns skit!
Jag har inte ens nån som heter Älskling på min mobil och bara det gör så förbannat ont!
Allt hände för ett dygn sen, jag åkte till honom trots att han inte ville träffa mig - han skulle ringt mig på kvällen.
Jag träffade hans mamma, min mamma var också med. Vi pratade lite och Alex hade berättat att jag smsade och ringde alldeles för mycket, att hans kompis hade blivit sur på mig för att jag hört av mig till honom bara för att prata med Alex. Vad skulle jag gjort, Alex mobil var avstängd och jag var så orolig!
Nåväl, vi kom dit och Alex hade precis hoppat in i duschen. 5 minuter senare var han klar, han drog upp på sitt rum och hans mamma bad mig följa med dit upp för att prata med honom, och kanske reda ut ett och annat.
Det började bra, sen helt plötsligt säger han att vi aldrig skulle funka. Mina tårar kom direkt.
Visste inte vad jag skulle ta mig till, ville bara ta tag i honom och kyssa honom, bli omhållen och kramad men ingenting, ingenting gick att göra. Allt var som borta för honom, inget gick att ta tag i.
Det var då det var dags att åka hem, jag gick ner till mamma och Katarina som satt och pratade. Dom frågade hur det gick men förstod ganska snabbt. Alex hade lämnat mig!
Vi åkte hem. Tårarna slutade aldrig rinna. Timmarna gick och natten kröp sig på.
Jag trodde det var en mardröm som jag snart skulle vakna upp ur men så var inte fallet, detta var verkligheten.
Mamma var tvungen att sova bredvid mig hela natten, jag bad henne stanna hemma med mig istället för att åka till jobbet.
En ny dag började och tårarna var fortfarande inte slut.
Allting är som borta, trots att jag kan be om att du tar mig tillbaka - men det är bara en önskan!
Trots bråken, att jag hörde av mig för ofta, att jag ringde dina kompisar för att få tag på dig så älskade jag dig ändå. Du var verkligen toppen, underbar och fin. Du fanns där när jag behövde dig.
Hoppas det nån gång blir du och jag igen, jag finns här och väntar på dig <3
Alex valde att lämna mig för gott. Nu har jag ingen att tröstas av, ingen att krama om och säga "jag älskar dig" till, ingen att ringa på nätterna innan jag ska sova, ingen att åka till när allt känns skit!
Jag har inte ens nån som heter Älskling på min mobil och bara det gör så förbannat ont!
Allt hände för ett dygn sen, jag åkte till honom trots att han inte ville träffa mig - han skulle ringt mig på kvällen.
Jag träffade hans mamma, min mamma var också med. Vi pratade lite och Alex hade berättat att jag smsade och ringde alldeles för mycket, att hans kompis hade blivit sur på mig för att jag hört av mig till honom bara för att prata med Alex. Vad skulle jag gjort, Alex mobil var avstängd och jag var så orolig!
Nåväl, vi kom dit och Alex hade precis hoppat in i duschen. 5 minuter senare var han klar, han drog upp på sitt rum och hans mamma bad mig följa med dit upp för att prata med honom, och kanske reda ut ett och annat.
Det började bra, sen helt plötsligt säger han att vi aldrig skulle funka. Mina tårar kom direkt.
Visste inte vad jag skulle ta mig till, ville bara ta tag i honom och kyssa honom, bli omhållen och kramad men ingenting, ingenting gick att göra. Allt var som borta för honom, inget gick att ta tag i.
Det var då det var dags att åka hem, jag gick ner till mamma och Katarina som satt och pratade. Dom frågade hur det gick men förstod ganska snabbt. Alex hade lämnat mig!
Vi åkte hem. Tårarna slutade aldrig rinna. Timmarna gick och natten kröp sig på.
Jag trodde det var en mardröm som jag snart skulle vakna upp ur men så var inte fallet, detta var verkligheten.
Mamma var tvungen att sova bredvid mig hela natten, jag bad henne stanna hemma med mig istället för att åka till jobbet.
En ny dag började och tårarna var fortfarande inte slut.
Allting är som borta, trots att jag kan be om att du tar mig tillbaka - men det är bara en önskan!
Trots bråken, att jag hörde av mig för ofta, att jag ringde dina kompisar för att få tag på dig så älskade jag dig ändå. Du var verkligen toppen, underbar och fin. Du fanns där när jag behövde dig.
Hoppas det nån gång blir du och jag igen, jag finns här och väntar på dig <3
Kommentarer
Trackback
