annamatildas

Sitter och tänker tillbaka i tiden (vilket jag sagt att jag slutat med, det var en lögn)
Tänker tillbaka till den dagen då jag började 1an på gymnasiet, Wäsby Restaurangskola.
Första dagen på terminen var det upprop, satte mig direkt bredvid en underbart söt tjej, som jag senare fick veta att hon hette Therese. Hon var den jag umgicks med där några veckor framöver.
Efter två-tre veckor känner jag hur jag börjar krypa mig nära alla andra. Jag och Therese började umgås med Steffi och Josefine.. Josefine och jag blev som bästavänner då vi väl lärt känna varandra.

Veckorna gick och det med Josefine blev allt mer seriöst och ingående. Vi umgicks efter skolan, fotograferade och bara satt och pratade. Aldrig har jag träffat en person som jag känner mig såhär lik med, när jag mår dåligt gör hon också det, viceversa, you see the point.

Sedan började jag umgås med fel personer, jag och jossan gled isär och det gjorde riktigt ont då hon berättade hur hon kände det. Jag märkte att människorna jag var med var fel och slutade därför prata med dessa.
Kom tillbaka till Jossan och allt blev bra igen.

Jullovet kom och jag tror det var där jag tappade henne igen. Vi träffades inte alls lika ofta på fritiden. Det enda vi gjorde var att skicka smsade och kollade så allt var bra men mer än så blev det inte.
Våren kom och jag föll för Alexander och la all min tid på honom och studier. Var med Jossan kanske 2-3 gånger på två månader - GALET.

Vi träffades dagligen i skolan och utan förvarning låg både jag och hon ihopvikta, gråtandes på golvet - livet sög jävligt hårt.
Vi började bråka, eller vad man ska kalla det för. Tjafs kanske?
Där kände jag att jag ville ge upp allt mellan oss, radera bilderna osv men jag kunde inte, hon var en del av mig och så ville jag att det skulle förbli - vi lovade varandra att följa varandra hand i hand genom livet.
Vi blev sams tack vare att hon sa till läraren då hon frågade varför Jos var ledsen, vi redde ut allt och det är jag glad för!!!!

Nu är det en jobbigt period som vi båda går igenom.
Kärlek, hat, skola, praktik, jobb. Ledsamma dagar, såna dagar man bara skulle vilja ägna till henne men det känns konstigt efter hur det varit - jag som klantat till det. Förlåt älskling :(
Jag hoppas verkligen på en förändring då vi båda kommit tillbaka och blivit oss själva. Jag säger det, jag ska ge dig mer tid och hoppas verkligen du gör det samma för mig. Jag ska bli den jag en gång var. Jag ska bli Anna Matilda Björklund som älskade Josefine Bengtsson som en bästavän, själsfränd, soulmate, ängel!
Jag ska bli den där fotografen som jag bara blev med dig!
Det ska bli Anna och Josefine igen, och då är det föralltid och inget svek!

Jag älskar dig Josefine, hoppas du vet det.
Utan dig hade jag varit -0, värre än vad vi båda tillsammans är nu.
Även fast jag inte hör av mig dagligen så hoppas jag du vet att jag älskar dig exakt lika mycket som den dagen då vi första gången började prata.
Vill hemskt gärna komma hem till dig någon gång, bada tillsammans med dig, kolla på film och göra våran ö-kända pastasallad. Hoppas du också vill.
Jag finns här för dig och det gör jag till den dagen vi dör. Ses i himlen därefter!
Jag älskar dig och hoppas verkligen att vi inte förstörs igen.
Josefine Bengtsson, föralltid i mitt hjärta <3<3<3<3<3<3<3

Hehe några likheter?
Jag tror fan vi är släkt!

Anna Björklund (uppe)
Josefine Bengtsson (nere)