this is the life

Tja, känner för en uppdatering - äntligen
Hej mina söta "waira"-läsare galet länge sen jag la upp något tycker jag

Alltså det här med blogg, är det verkligen något för mig?
Som jag sagt i mina föregående loggar är det enda jag orkar skriva om är livet och alla dessa problem som finns. Borde man kanske lägga av med detta skämt?
- Nej egentligen tycker jag inte det för jag älskar verkligen att få skriva av mig
men detta med att skriva varje dag orkar jag verkligen inte. Jag har inte något intressant att skriva om då tillslut.
Om man ändå vore som Kissie, Kenza eller Blondinbella - det hade varit grymt!



Jahapp, jag är här, jag skriver, jag mår bra!
Hörrni, min dag har varit fantastisk. Vaknade vid halv 8 och fick vara med om den där grymt sköna känslan av att veta att man kan få somna om och sen ändå inte behöva stressa. Min enda "inbokning" var vid 13 då jag skulle träffa jossan utanför sats för att träna.
Jag somnade om med en hund liggandes på min arm, det såg nog rätt komiskt ut - en hund och en människa liggandes med kropparna under täcket och huvuderna på kuddarna, haha.
Vaknade igen vid 10, gick då upp och bytte om. Vid halv 13 började jag gå mot skolan och seriöst vad fort det gick, inte alls en halvtimme som det egentligen brukar ta för mig utan det tog 19 min, GAAAAAALET
Tränade i drygt en timme vilket kändes grymt bra, men hallå min rygg gör ju fortfarande ont. Vad ska jag göra eller vad kan jag ha gjort för fel?

Efter att ha dödat en timme på ett gym tog jag och jos en promenad till donken för vi var hungriga.
kändes bra att äta "fettomat" efter en timmes hard workout, eller kanske inte!
I alla fall så kom det en as söt pojk inklivandes på donken med en as ful flickvän som var typ ett anorexiabarn (?), de åt, gick på toan tillsammans och gick sedan iväg. Jag och jos inspekterade dessa och sa att han såg ut att vara 19-20 år och hon typ 13, efter ett tag kom anorexiat tillbaka och ba
"har ni nå problem med mig?"
jos och jag svarade fort "nej vi har inget problem med dig (?)!!!"
Sen fortsatte hon "jag såg hur ni tittade på mig, när jag gick här och sen hur ni följde mig med blickarna när jag gick ut osv."
"Men hallå, vi har inget problem med dig!!"
Sen gick hon, och jag och sweetness satt och funderade. Liksom förlåt för att man kollar runt och du lilla gumman, vi tittade inte ens på dig utan på din pojkvän, bror, pappa


Baldur frá Grenstanga är så jävla grymt saknad!!!!! Kom tillbaka till mitt liv, min dagsplanering och till mina tankar. Mitt hjärta bubblar av dig, jag vill inte ha någon thyrill - jag vill ha dig, prins.

Men det var nog allt för mig, imorgon ska jag plugga så jag kommer nog inte blogga nått.
Ni får ha det så jätte bra och glöm inte bort mig!!, puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0